Per tycker att jag spårat ur och blivit för flummig. Det kan han faktiskt ha rätt i. Jag får skylla på att jag varit så trött eller något. Sjukt trött. Funderar på om jag ska korta ner mina arbetsdagar lite framöver så jag får komma hem och vila istället för att sitta på jobbet sista timmarna och kämpa för att hålla ögonen öppna.
Idag var vi på ultraljud igen. Min barnmorska kunde inte riktigt mäta livmodern på mig, så då åkte jag till specialistmödravården istället. Svante är en jättebebis. 1916 g redan! Det är fortfarande inom det normala, men krysset låg precis på gränsen. Så vi ska tillbaka dit om tre veckor igen för att kontrollera att Svante inte växer för mycket för fort.
Ultraljud i vecka 30 är för övrig inte så jättespännande. Bebisen är för stor för att man egentligen ska få något grepp om vad man ser. Det var en stor bubbla när de mätte huvudet och en stor bubbla när de mätte magen. Per tyckte dock att han såg en liten "boll" där han trodde att mellan benen var. Jag tror nog att det bara var önsketänkande från hans sida eller något. Det kan ju lika gärna ha varit navelsträngen eller vad som helst. Vi får se när Svante kommer ut om Per såg rätt i att det är en pojke eller inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar