Igår var vi hos barnmorskan igen. Jag är alltid lika överkänslig när jag är där, blir alltid lika besviken. Har egentligen tusen frågor att ställa, men när jag väl tar mod till mig och frågar något så får jag inga ordentliga svar och inga nyfikna följdfrågor om vad jag menar. Jag får en känsla av att hon inte bryr sig utan bara tycker att jag ställer dumma frågor, så jag blir tyst. Hon bryr sig säkert egentligen, men som jag sa så är jag överkänslig.
Hur som helst så har det lett till att jag ställer väldigt få frågor. Snart har hon semester. Då ska jag få träffa någon annan. Det ska bli intressant.
För övrigt såg det bra ut. Hon lyckades mäta livmodern lite bättre och den är fortfarande stor. Pust. När hon lyssnade på hjärtljuden hände något roligt. Erika berättade nämligen att sist hon var hos barnmorskan och lyssnade på hjärtat så hade hennes räka hicka samtidigt. Nu hade Svante också det! Det var som om Svante hade tjuvlyssnat när vi pratat om det och minsann skulle visa att han också kunde. Eller hon kanske jag ska säga, för hjärtslagen låg på 160. Det ska vara en flicka om hjärtslagen är över 140 sägs det.
Det ska bli så spännande att se vad det är för en krabat som ålar omkring och hoppar på min urinblåsa!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar