Idag har det känts som om jag var tre gånger så gravid som jag var igår. Tre gånger så trött, tre gånger så tung, tre gånger så nedstämd och allt jag gjort har gjort tre gånger så ont.
Jag satt på jobbet och kände mig miserabel och längtade hem till sängen då Svante sprattlade till. Som för att påminna mig om anledningen till varför det är så jobbigt, och att det faktiskt är värt det. Ett litet lyckorus for igenom mig och en stund kändes allting mycket bättre. Tills jag glömde bort det och tyckte synd om mig själv igen. Så höll det på ungefär hela dagen.
Det slutade med att jag flexade ut och gick hem lite tidigare. Åt lite yoghurt och la mig i sängen och läste. Somnade ganska så kvickt och vaknade någon timme senare av att det ringde. Annars hade jag nog sovit hela kvällen så trött var jag!
Jag hoppas att det här bara är tillfälligt för idag så att jag kommer att känna mig lättare och piggare imorgon. Annars vet jag inte vad jag tar mig till om det ska vara så här de sista två månaderna!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar