Semester

Vi pratade om semester på fikarasten på jobbet. Ett återkommande ämne de här dagarna. Och så pratade vi om hur skönt det är att ha dagar på semestern då ingenting är inplanerat, då man bara gör ingenting och bara sånt man får lust med.
- Tänk att ta med sig en kaffekopp ut och läsa en bok hela dan! Sa jag och fick medhåll.

Ja, eller hur? Som om det skulle hända på min semester att jag fick tillfälle till det!

Semester = försöka underhålla barnen så att de inte driver en till vansinne.

Petig med maten

Den lilla söta tokan.

Hon äter inte makaroner och inte köttfärssås. Hon gillar inte ost eller tomater eller gurka. Vissa dagar känns det som om hon lever på kall korv.

Däremot så äter hon kantareller, sparris och stuvad spenat. När vi åt tacos ville hon inte smaka på majsen eller mozzarellan, men rödlöken och tacosåsen stoppade hon i sig!

1 år och fyra månader och vet bestämt vad hon vill!

Målaren

Dan före midsommar. Kvart i nio. Och vad gör vi? Målar. Eller Per målar. Jag sitter bredvid på trappen och dricker en kall öl. Det kallar jag bra arbetsfördelning.

Hur man får barn att äta...

- JAG TYCKER INTE OM DET!! Deklarerade Moa högljutt innan hon ens hunnit titta på köttet som vi grillat. (Det låter så om det mesta som hon inte ätit förut, och annat också för den delen, just nu).

- Men du har ju inte smakat.

- Jag tycker inte om!!

- Men det här är en gris, har du ätit gris förut?

- Näeee...

- Då vill du väl smaka på en gris! Tänk vad spännande att få äta en gris, eller hur?

Och strax satt hon och mumsade glatt på en massa kött och sa förtjust:

- Jag tycker om gris! Meeeera GRIIIIIS!

Spindel

Idag gjorde vi spindlar. Busenkelt och roligt.

Liten uppdatering om Ebba

- Mamamamamamama!

Jag tolkar det som att Ebba sa mamma, hon satt i knät på mig och busade i alla fall. Men vad vet jag, det kan lika gärna bara ha varit ett ljud hon testade. Hon säger inte så mycket än, vår lilla Ebba.

- Vovovovovovvo! Säger hon när hon får syn på en hund. Och det är ungefär det hon kan. Resten är bara tjatter och ljud. Jo, hon morrar när hon ser ett lejon också

Moa var så tidig med att prata, hon kunde en massa djur (apan, delfinen, lejonet, ugglan och pandan till exempel) redan när hon var omkring elva månader. Så vi är lite förvånade över att inte Ebba kan mer. Inte oroliga, bara förvånade.

Hon förstår mycket däremot, vi kan be henne hämta saker eller lägga saker på särskilda ställen. Hon går till köket om vi säger att vi ska äta mat, och knallar iväg till badrummet om vi säger att vi ska bada. Hon pekar på näsan och örat och magen och stortån och tänderna om vi frågar efter det.

Hon är fantastiskt söt. Hela tiden.