- Mamamamamamama!
Jag tolkar det som att Ebba sa mamma, hon satt i knät på mig och busade i alla fall. Men vad vet jag, det kan lika gärna bara ha varit ett ljud hon testade. Hon säger inte så mycket än, vår lilla Ebba.
- Vovovovovovvo! Säger hon när hon får syn på en hund. Och det är ungefär det hon kan. Resten är bara tjatter och ljud. Jo, hon morrar när hon ser ett lejon också
Moa var så tidig med att prata, hon kunde en massa djur (apan, delfinen, lejonet, ugglan och pandan till exempel) redan när hon var omkring elva månader. Så vi är lite förvånade över att inte Ebba kan mer. Inte oroliga, bara förvånade.
Hon förstår mycket däremot, vi kan be henne hämta saker eller lägga saker på särskilda ställen. Hon går till köket om vi säger att vi ska äta mat, och knallar iväg till badrummet om vi säger att vi ska bada. Hon pekar på näsan och örat och magen och stortån och tänderna om vi frågar efter det.
Hon är fantastiskt söt. Hela tiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar