Härdad

Man blir extremt härdad som bebisförälder. Som föräldraledig. Mycket skit får man ta - bokstavligt talat.

Ena stunden sitter man med en bebis i knät och myser framför datorn. Spelar lite bra Moa-musik och lirar Bejeweled (som hon tycker är väldigt spännande att titta på). I nästa stund osar det bajs och när man går för att byta blöja upptäcker man att bajset runnit igenom och ut på mig. Klibbigt, senapsgult bebisbajs på mina kläder, på Moas kläder, på mina händer och hennes händer och lite överallt.

Det låter vansinnigt äckligt - och det ÄR ju äckligt! Ändå säger man lite hurtigt "usch, baaaaaajs" och sneglar på bebisen som ligger och smilar som en spelevink. Nöjd med sin prestation.

Och när man äntligen är klar. Hon är ren och fin. Jag har tagit av mig de äckliga kläderna och stoppat dem i tvätten. Ja, då kräks hon på mig.

Äckligt. Men man orkar med en suck, lämnar över bebisen till en fnissande pappa och hoppar in i duschen.

Nästa gång är det hans tur! Fnissar bäst som fnissar sist!