lördag, januari 23, 2010

Historien om namnet

Igår kom det papper från skatteverket så nu är det allvar. Nu ska det slutgiltigt bestämmas: det fullständiga namnet på vår lilla tös.

I magen hette hon Svante, men det var ju bara arbetsnamnet, som krypet eller räkan eller liten eller vad man nu säger om det där okända livet man bär omkring på i nio månader. Vi visste inte om det var en flicka eller pojke vi skulle få. Svante kom till av en slump innan vi ens visste att hon existerade och då blev det naturligtvis så att bebisen fick fortsätta kallas Svante. Nu i efterhand kan man undra vad hon egentligen tyckte om att bli kallad vid ett killnamn när Per ropade "Svaaaanteeee" med munnen tryckt mot magen.

De sista veckorna blev hon dessutom ibland kallad "Bob bebis". Vet inte om hon gillade det bättre än Svante men de första dagarna på BB var det hennes nya smeknamn medan vi gick igenom de flicknamn vi tidigare funderat över. Om det hade blivit en pojke så hade han hetat Arvid, men ett namn på en tös hade vi inte klurat ut.

Maja, Agnes, Signe, Lovisa, Wilma, My... inget kändes riktigt rätt. Till slut hade vi två namn, som inte funnits med på någon lista tidigare: Elma och Moa.

På kvällen dagen efter att hon kommit till världen lyckades vi äntligen bestämma oss för Moa. Moa Marie - världens sötaste bebis.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar