Första dagen på jobbet

"Hej, jag heter Marie och det här är min första dag efter mammaledigheten." Den meningen följdes av en lång harang om vem jag är. Fem gånger idag på fem olika möten fick jag presentera mig. Vet inte riktigt vad jag sa, svamlade antagligen mest. Hämnades genom att alla andra också fick presentera sig lite snabbt med att säga något "värdelöst vetande" om sig själva. Samtidigt satt jag och skrev ned vad de sa i ett försök att memorera alla namn. Ett ganska hopplöst projekt, jag vet, men något fastnade förhoppningsvis.

"Jag är usel på att komma ihåg namn, så ta inte illa upp om jag frågar tre-fyra gånger till". Några enstaka fniss fick jag till svar. På det stora hela så tror jag nog att det gick ganska bra. I vilket fall som helst så var jag snygg i håret!

Dagen gick fort, det var intensivt och väldigt roligt. Det blir nog bra det här, även om jag har otroligt mycket att lära mig på kort tid. Får gå en dryg vecka som lärling och sen är det bara att kasta sig huvudstupa in. Det är skoj! Det känns till och med roligt att gå till jobbet!

Det enda som gnager är saknaden efter Moa. Den var stor idag på eftermiddagen och bussresan hem var svår. Jag gick in med skorna på och plockade upp Moa från golvet och bara kramade om henne. Min älskade lilla bebis. Då kläcker Per nyheten att hon tagit sina första riktiga försök till att krypa! Och det har jag missat! Första dagen jag lämnar henne för att jobba så passar hon på!

Skitunge!