Om jag har frågat "Ska vi gå till dagis?" så har Moa tio sekunder senare stått vid dörren och försökt få på sig skorna. Ett gott tecken på att hon tycker det är roligt och att hon trivs.
Inskolningen har gått väldigt bra. Förskolelärarna verkar underbara. Lugna, trygga och pedagogiska. Det känns som om de har tänkt igenom allting de gör för att det ska bli så bra som möjligt för barnen. Moa har tytt sig främst till två av dem.
Jag har lämnat henne där, första gångerna gick jag bara till lärarrummet och kom tillbaka efter en halvtimme. Hon brydde sig inte det minsta om att jag sa hej då. Fick knappt en vinkning. Hon hade fullt upp med att leka. Men hon blev glad när jag kom tillbaka i alla fall. Och så har det fortsatt. Hon har velat gå till dagis, haft roligt och lekt. Fröknarna säger att hon verkar trygg och går omkring och grejar, utforskar och tittar mycket på de större barnen som är ute och leker. De säger att hon är lite försiktig i sina uttryck, jag talade om för dem att det kommer, ju tryggare hon känner sig. Då!
Även när jag gick i stort sett med en gång efter att vi gått till dagis så gick det bra. Hon tittade lite betänksamt på mig när jag sa hej då, sen följde hon med fröken för att leka. Jag fick gå hem under tiden - hon skulle både äta och sova på dagis. Och vad rastlös jag var hemma! Plockade undan leksaker, hängde undan lite tvätt, surfade lite, hängde undan lite mer tvätt, diskade lite, plockade undan fler leksaker, surfade lite till, tittade på klockan tusen gånger. När de äntligen ringde var jag snabb till dagis! Allting hade gått jättebra, hon hade till och med somnat i vagnen utan bekymmer.
Så, det känns bra för måndagens allvar. Hoppas bara att det fortsätter så här bra. Och jag ska börja jobba heltid på måndag igen, det känns ju lite tungt nu efter att ha jobbat 60 procent sen maj och dessutom haft semester!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar