Igår kväll när vi låg och pratade kom vi på en bra liknelse hur det känns att föda barn. Det är ofta sent på kvällen, när man är trött och seg i huvudet som man kommer på såna där saker. När man är pigg och klar i huvudet så tänker hjärnan helt annorlunda. Smartare kanske. Man måste vara lite knasig i huvudet för att tänka "fel" och komma på något nytt.
Hur som som helst.
Liknelsen var i alla fall att det skulle kunna kännas som att föda ut en fullvuxen igelkott med rumpan först (tänk er taggarna som fastnar på vägen ut). Trevligt!
Vill jag göra om det? Inte om det kommer ut en igelkott, men om det kommer ut en bedårande söt bebis så kan jag överväga det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar