Trots tröttar ut

Vad gör man åt det eviga trotsandet och testandet? När det inte hjälper att säga nej tusen gånger, när det inte hjälper att förklara varför man inte får. När det inte hjälper att bli arg. När det inte hjälper att flytta undan. När det inte hjälper att ignorera eller försöka hitta på något annat. Finns det något man kan göra? Eller är det bara att härda ut? Och jag vet att det egentligen är tecken på en liten människa som utvecklas. Men den vetskapen gör det hela inte mycket enklare att handskas med.

Skulle också vilja krascha i soffan när kampen äntligen är över.