Ut med det gamla, in med det nya.

Igår kväll sa jag till Per: "Nu ska jag säga något som kommer att göra dig glad! Vi kan slänga den där!" Och så pekade jag på min växt som stod bredvid soffan.

Han har frågat om vi kan slänga den säkert tusen gånger, men jag har sagt nej. Det beror inte på att jag tycker den är vacker, för det är den inte. Den har liksom växt förbi sig själv och står bara och hänger. Ser lite vissen ut även fast den är stor och grann. Och jag är nostalgisk. Den har varit med sen 1999 då jag flyttade hemifrån och in till ett litet rum på campus. Min första krukväxt, inhandlad på Solrosen i Arvika för en liten peng. Den har följt med mig genom alla olika lägenheter och växt sig större och större.

Jag tänkte att nu var det dags. Det är ett bra tillfälle att göra sig av med den, tänkte jag. Nu när vi flyttar till hus och börjar på något nytt. Dags att släppa det gamla, rensa bland saker som inte fyller någon annan funktion än som minnen av något annat som var för länge sen.

Per väntade inte länge nu när han äntligen fick chansen. I förmiddags åkte den ut.

Jag önskar bara att jag hade tagit ett kort på den innan så att jag hade kunna visa er hur den såg ut.